Saknad!

Nu har det blivit ett litet uppehåll från stallet när det varit jul.

Efter olyckan med Ove så har lusten och energin gått ur mig. Jag känner att jag inte är rättvis mot Dagur. Nu har jag lovat mig själv att efter nyår ta tag i min utveckling med Dagur igen och få tillbaka lusten att vilja åka till stallet. Det jobbiga är att jag får lite lätt ångest när jag ska dit..inte så konstigt kanske efter allt som hänt...Som tur är har jag Mona som hjälper mig igenom detta och det är så skönt att ha henne som stöd.

I jul träffade jag Oves mamma o mormor som står hemma hos mina föräldrar..jag kunden inte ens gå in i hagen och hälsa på dem...jag fick bara en klump i magen. Det kändes lite jobbigt.

Nu har det gått ett par veckor efter olyckan och känner mig verkligen fortfarande helt tom. Jag kan inte förstå att det hänt och jag saknar Ove något så fruktansvärt. Jag undrar när detta kommer att lägga sig lite.

Jag ska verkligen försöka fokusera mer på Dagur och vår utveckling. Men Ove kommer alltid att finnas där med oss.

Igår var det mys med Dagge. Fixade lite med fötterna och annat småpill. Det roliga var att han betedde sig som en unghäst som aldrig blivit hanterad. Så sött när man vet att han är en erfaren 23 åring :-)

Jag är dock väldigt glad över att han har barnasinnet kvar . Det är nog det som håller honom så pigg och glad.

Idag var det fodring i stallet. Hade tänkt att ta ut Dagge men det var så halt att det knappt gick att gå vanligt. Så eftersom dagge är barfota fick han vara kvar i hagen. 

Jag fick kört upp massa halmbalar och annat bra istället. När jag hade fodrar fick Dagge lite godis att mumsa på. 

När jag gick mot hagen i skymningen såg jag i syne...tyckte Ove stod i skogsbrynet. Usch vad tårarna rann. Vem vet...han håller kanske till där hos sina kompisar. 

Hur ska man kunna gå vidare?

Nu har det gått drygt en vecka efter Oves olycka. Tårarna rinner så fort jag börjar tänka på honom, min älskling.

När jag sitter och tänker på honom och vår relation gör det mig så ont i hjärtat. Han var en underbar individ och gav mig så mycket glädje och jag hoppas att jag gav honom det också. På 4 år så kom vi så långt. Att ha en häst som kommer springa till en i hagen är väldigt speciellt. Jag behövde aldrig sätta på grimma för att få med honom utan han följde alltid med lika glad och intresserad. När jag tänker på detta så rinner tårarna. Jag har förlorat världens bästa vän.

Att ha Dagur är underbart. Han ger mig ett lugn som ingen annan kan och det känns väldigt skönt. Jag var ute och fodrade i tisdagskväll och ångesten kom när jag stod vid trädet där Ove legat. Då var det så skönt att kunna gå till Dagur och bara få gråta ut.

Min tanke när jag köpte Ove var ju att jag och Dagur skulle lära upp honom tillsammans och sen att Dagur skulle få bli pensionär mer och mer. Men den planen ändrades ju nu. Dagur får absolut inte bli pensionär på flera flera flera år, utan nu får han så ut med kurser, lekar och ridning. Jag vet att han älskar allt detta så det blir inga problem Han är bara 23 år ännu så han har måååååånga år kvar får vi hoppas.

Min älskade Ovaentur

Min älskade Ove råkade ut för en hemsk olycka den 30 november. Han fastnade i hagen och blev så illa skadad att det inte gick att rädda honom. Ultuna gav honom den bästa vård som man kunde och jag är så tacksam för deras hjälp och stöd. Jag fick otrolig hjälp av mina vänner i stallet samt brandkåren, utan deras hjälp hade det inte gått att transportera honom till Ultuna.

Detta är så fruktansvärt och jag känner mig alldeles tom. Tankarna snurrar runt i huvudet och jag känner mig  alldeles uppgiven. Jag kan inte förstå att vi aldrig kommer att ses igen.....

Vilken överraskning!

Igår var jag och Mona ute och red på Juni och Ove. Efter ett litet tag så kändes det som att det var läge att trava lite så vi gjorde det. Det var första gången jag travade med Ove ute ( inte i paddocken). Jag o Ove travade lite förts och även lite bakom Juni.Det gick super bra. När vi nästan var hemma så testade jag att driva på lite och bara hålla lite i tyglarna...vad händer d..jo han töltade. Bara 4-5 steg men ändå. Jag var så himla lycklig!!!

Att lägga sig ner!

Nu har jag tränat Dagur i 3 dagar med att få honom att lägga sig ner. Det går långsamt framåt måste jag säga. Jag har ännu inte lyckats men det är bara att köra på. Nu ska jag göra lite annat i några dagar så att det inte blir tråkigt för honom.

Men Ove så har jag fortsatt med att träna på avslappning och sänka huvudet i trav. Det har gått jättebra. Häromdagen fick jag honom i en samlad galopp i fin form vilket kändes fantastiskt. Vi tränar på att hoppa halvvägs över hinder också men innan jag kan börja träna mer på det så måste jag få honom att hoppa med lite mer energi än vad han gör. Han vet i bakhuvudet att jag vill få honom att hoppa halvvägs vilket gör att han stannar innan hindret och sen kliver över med frambenen och river hindret. Så nu är min utmaning att faktiskt få honom att hoppa helt över hindret istället och tänka framåt.

Jag ska se om jag kan få till lite filmer på tränandet med dagur snart.

Första turen med Ove och Juni

Efter ett par veckors hårdträning med avslappning i fokus så red vi äntligen ut på Juni och Ove tillsammans jag o Mona. Det var första gången och det kändes som vi gjort det 1000 gånger. De var så lugna och glada och allt gick problemfritt. Vilken underbar känsla. Jag känner mig så himla lycklig.

Både Ove och Juni har verkligen mognat både kroppsligen och mentalt och det kändes som att de tyckte att det var kul att komma ut på en tur tillsammans. Visst har vi gått med dem tillsammans men aldrig ridit tillsammans. Nu är det bara att köra vidare på detta.  Jag ska testa lite trav i paddocken innan jag gör det ute.

Jag håller ju på att träna Ove på att INTE rulla i paddocken och det har faktiskt gått väldigt bra.  Jag vill känna mig helt säker på att han inte rullar sig innan jag rider med sadel i paddocken. Känns  inte som att jag vill att han ska lägga sig ner med den på ryggen.

Vi har tränat lite på hoppning och åt ena hållet går det jättebra men andra hållet är något svårare. Jag ska lära honom att hoppa halvvägs över hindret som jag gjort med Dagge men innan jag gör det så måste han få upp sin energi och hoppa villigt över och inte stanna och kliva över. Någonstans i bakhuvudet vet han att jag vill ha honom halvvägs över så han gör lite som han själv tycker. Men men...vi är å god väg.

Dagur har fått mysa i boxen på kvällarna nu när det varit så varmt. Han har ju sitt eksem och är rätt irriterad på kvällarna så han är väldigt nöjd med att få stå inne och lufta sig lite på kvällen.

:)

Snabbt resultat

Nu har jag jobbat med Juni 4 gånger på en vecka och bara fokuserat på avslappning genom att få honom att sänka huvudet och lära sig att lämna över ansvaret till mig. Efter de här 4 gångerna är han en annan häst. Han är inte spänd, dominant eller ofokuserad. Han är mycket lugnare och positivare än innan. Mona jobbade med honom idag och sa att hon kände stor skillnad på honom. Det som hon kände var att han var mycket mer tillfreds och lugn och mycket mer följsam. Härlig känsla.

Jag har jobbat med Ove på samma sätt men mitt största fokus för tillfället är att få honom att INTE rulla sig i paddocken. Det hindrar mig från att rida. Det har blivit en grej för honom. Han kan ju rulla sig 5 gånger under den tiden vi är i paddocken. Jag vågar inte sätta på honom sadel och gå upp i paddocken för han kommer lägga sig ner med sadeln på. Så nu är min uppgift att hindra honom från att rulla sig i paddocken helt enkelt. Han kan rulla sig i hagen o han vill. Jag vill ju att han ska vara med mig när vi jobbar...att han rullar sig har som sagt blivit en fix idé och nu är det stopp. Igår lyckades han rulla sig en gång men efter det blev det inget mer. Idag rullade han sig ingen gång..även om han var på väg så han jag stoppa honom. Jag utmanade inte ödet heller utan först så stod vi och tittade på när Mona och Juni jobbade och sen så höll jag på med Ove i max 10 minuter. Eftersom han inte hade visat tecken på att lägga sig ner en enda gång under tiden i paddocken så gick vi ut till hagen igen.

Man ska alltid sätta upp mål så att man vet att hästen kan lyckas.

Efter gårdagen och dagens jobb med Ove så känns han mycket mer följsam och det känns som att han verkligen vill vara med mig.

Dagur och jag höll på att busa också. Dels så var det mycket brall men vi tränade lite på spansk skritt, stegring, cutting och galoppombyten. Han var så härligt pigg och glad så allt gick lysande. Det är skönt att hans eksem inte är så farligt utan han mår faktiskt väldigt bra.

Det bar en skön dag i stallet helt enkelt!
:)

Avslappning

Idag fortsatte jag med mina avslappningsövningar med Ove. Det gick så himla bra. Han travade fint på cirkel med lågt huvud. Ibland åkte huvudet upp men då blev det några skönkelvikningssteg utåt på cirkeln så var han tillbaka igen. Det är världens bästa övning för att få en avslappnad häst.

Att få hästen att sänka huvudet gör att den slappnar av. När man sedan fått hästen att lära sig att springa med lågt huvud och vara avslappnad kan man sedan jobba upp hästen i form. Jag märker på Ove att han redan blivit lugnare och mycket mer fokuserad på mig. Han får ju sina glädjefnatt men det gör mig bara glad. Det handlar ju inte om att få en uttråkad, halvdöd häst utan man vill ju ha en häst som är avslappnad med 100% med.

Jag och Mona pratade lite efter dagens övning och kom fram till att vi är lite för mesiga. Vi måste vara tydligare mot hästen och vara mer noggranna med att hästen faktiskt lyssnar på oss. Monas häst Juni är väldigt dominant och har mkt spring i benen. Han tycker att det är han som ska ha koll vilket gör det svårt för Mona. Hon får inte den kontakten som hon vill ha med honom. Men efter idag så tror jag att hon fick en liten aha-upplevelse.

Nu vill jag bara att det ska vara onsdag så att jag kan fortsätta träna med både Dagge och Ove.

Fyra helt olika hästar på en och samma dag!

Först blev det en sväng ut till mina hästar. Dagur fick följa med ut och få fötterna verkade och lite annat smått och gott. Eksemet ser ok ut och han väldans pigg och glad. Idag var det väldigt blåsigt ute vilket han tycker är lite läskigt. I hagen går det bra men när man går utanför hagen så är saker lite läskiga. Det är lite charmigt att se honom vara lite på tårna även om han är världens lugnaste häst och såpass gammal som han ändå är.

Ove fick vara kvar i hagen idag för han var inte så intresserad att följa med ut. När jag var klar med Dagge så blev det lite kli och mys i hagen istället.

Efter att ha pysslat klart i stallet åkte jag till Julia och Emma som har hästar i ett annat stall. Det var så fantastiskt roligt att leka med deras hästar. Jag känner att jag skulle kunna hålla på med sånt hela dagarna.

Emmas häst, Natten, är en väldigt snäll, lite introvert, vänsterhjärnad häst som är väldigt lättlärd. Vi jobbade på kommunikationen mellan häst och människa och han snappade upp det med en gång. Vi gick igenom basicsaker som flytta bakdel, framdel, backa och även friendly game. Vi pratade om att titta på hästens ansikte för at se om han blir introvert eller om han är med. Vi pratade också om hur viktigt det är att ge en häst som blir introvert tid. Inte pressa utan bara vänta tills hästen kommer ur det introverta genom att tugga, frusta, sänka huvudet, gäspa eller skaka på nacken. Jag älskade Emmas kommentar när vi var klara "åå jag vill bara att det ska vara söndag nu så att jag kan fortsätta att leka med honom". 

Sen var det Julia och Framtids tur. Framtid är en extrovert häst som har mycket spring i benen. Där handlar det inte om att stå still och vänta. Så det var precis det vi övade på. Vi pratade om att hon måste hitta sitt lugn hos Julia och inte springa runt och titta på massa annat eller gnägga efter sina kompisar. Vi gjorde lite övningar som är bra för en extrovert häst och det gick väldigt bra för att vara första gången för båda.

När jag åkte därifrån hade jag så mycket energi och var så glad..det kändes som en lyckad dag och jag hoppas att jag får fortsätta leka med Natten och Framtid. Alla hästar lär mig så mycket och jag blir lika fascinerade varje gång jag håller på med en ny häst.

Idag blev det ridning gånger 2!

Först var det Oves tur. Vi tog en sväng för första gången utan att någon annan häst var med. Mona följde med på vår lilla skrittur. Ove var jätteduktig men var helt slut efteråt Även om det inte var någon lång tur så var det väldigt jobbigt mental för honom.  Vi övade bara på att gå framåt, stanna och svänga men det var tydligen tillräckligt jobbigt för honom.

Efter det blev det en liten tur på Dagur också. Han var så pigg och glad och kändes som att han var jättelycklig. Det var fantastiskt roligt att rida på honom idag. Även om han har problem med eksemet så känns han glad, vilket han inte gjort tidigare. Hoppas att eksemet inte blir så farligt detta året.

Busiga och glada!

Idag blev det mys med 3 hästar. Alla verkade busiga och lekfulla så det var kul att greja med dem idag. När jag var på promenad med Ove och Juni höll de på att bråka med varandra mer eller mindre hela promenaden. Om inte Juni nafsade efter Ove så var det tvärtom. Väldigt söta :)

Efter en härlig promenad med de unga pojkarna så tog jag med Dagur till paddocken. Han var helt galen. Så pigg och glad. Han galopperade runt i full fart och bockade och hade sig. Efter varje varv så kom han fram till mig och pustade ut lite men sen var det full fart igen . Det var så härligt att se att han var så glad. Denna årstiden är ju kanske inte den bästa för honom eftersom han har eksem stackarn. Jag fångade tyvärr inte hans bockningar och skutt på film men jag fick en liten snutt på när han galopperade runt. Det jag tyckte var sötast var att han kom till mig med jämna mellanrum och ville gosa lite innan han skulle dra iväg igen.

En härlig kvällstur

Idag blev det en ridtur på Dagge med Ove som handhäst. Vi fick även sällskap av 3 andra kompisar i hagen vilket var väldigt trevligt. Det blev en lite tur i skogen tillsammans. Idag var dock Ove lite spänd och hoppade till lite då och då men det kanske bara var vårkänslorna :-)

På hemvägen så blev det en lite kort trav för oss och Dagur blev som en liten unghäst. Han tyckte det var så himla roligt så jag fick knappt stopp på honom.  Ove var ju inte den som saktade ner i första taget heller.

Men tyvärr så åkte pyjamasen på på stackars Dagge. Nu är eksemet igång igen. Men som vanligt vid den här årstiden blir Dagur väldigt nöjd när täcket kommer på. Känns som att han vet att det kommer bli skönare och inte klia så mycket.

Är nu helt slut efter en underbar kväll i stallet.

Äntligen vår!!!

Hästarna är pigga och glada och har hur mycket energi som helst. De leker som tokar i hagen. 

Igår blev det verkning av Dagurs fötter och sen lite mys i hagen. 

Ove ville egentligen också följa med så det var liiiite svårt att bara få ut Dagur vid grinden ut...men tillslut löste det sig :-) 

Äntligen tillbaka

Nu har det varit ledigt ett tag under hösten. Hästarna har fått en liten viloperiod men nu är det full fart igen.

Idag tog jag ut båda från hagen och red på Dagge till stallet och hade Ove som handhäst. De var väldigt duktiga båda två. Man märker att de är väldigt pigga nu när snön har kommit.

Efter vår lilla promenad till stallet så bytte jag häst och red på Ove en sväng. Det var ett tag sen nu och jag märkte att han inte var riktigt van vid att jag satt på ryggen. Mona hade honom på lina så det kändes väldigt bra. Att gå framåt gick bra men att stanna var inte lika lätt.

Sen stötte vi ju på galopperande hästar, skidåkare, bilar och lite allt möjligt så den korta turen runt alla hagar tog ganska lång tid. Men men det var en bra början ändå.